Att borsta tänderna – kul eller kamp?

ByDjurSmart

Att borsta tänderna – kul eller kamp?

Att borsta tänderna på våra hundar och katter är en viktig del av att vara djurägare, men också något som många har stora problem med.
Just att djuret upplever det så jobbigt och ofta kämpar emot gör att vi lätt halkar efter, ”glömmer” eller helt enkelt ger upp. Det i sin tur leder såklart ofta till sämre tandhälsa, särskilt hos de raser som är mest utsatta för sämre tandhälsa, och det i sin tur kan leda till en rad jobbiga, dyra och smärtsamma problem. Vad sägs om infektioner i munhålan som kan sprida sig till resten av kroppen och orsaka problem med inre organ? Eller varför inte lite smärtsam tandlossning? Nej tack!

20170320_203511

”Tandlossning? Pff, typiskt däggdjur att ha en massa konstruktionsfel. Såhär ska det se ut!” Echo har lärt sig gapa då jag ber honom, för att jag ska kunna hålla koll även i hans mun. Till och med fåglar kan få problem med munhälsan… Men säg inget till honom!”

Så vad ska vi göra då? Bita ihop och göra det fast djuren avskyr det hela?
Nja, jag vill påstå att vi inte måste välja mellan god tandhälsa och glada djur – vi kan få både och!
Först och främst tycker jag att vi kikar på de gamla klassiska råden djurägare får för att borsta tänderna på sin hund. De är inte så avancerade, utan är mest olika varianter på ”håll i hundens/kattens tandkött. Borsta tänderna. Beröm efteråt. Ge ev. en godisbit. Det blir bättre med tiden.”
…Inte särskilt pedagogiskt, kan jag tycka. Nog kan det funka, men i bästa fall leder det till att hunden eller katten helt enkelt vänjer sig vid att stå ut med nåt jobbigt. I värsta fall leder det till raka motsatsen: ett djur som tycker sämre och sämre om hela proceduren tills det springer och gömmer sig, eller t om gör utfall vid blotta åsynen av en tandborste för att det upplevs så obehagligt. (Det vi i inlärningssammanhang kallar för sensitisering.)

2

Här syns en rätt rejäl tandfraktur på en gris vid namn Mathias. Den upptäckte vi just för att grisen i fråga var tränad till frivilliga tandundersökningar. …Och tro mig, en gris kan du inte tvinga upp munnen på hur mycket du än försöker. Om du inte vill bli av med handen, då. Då går det kanske. 😉

Problemet med de här råden är att de går rakt emot det vi vet om hur vi kan få djur att tycka om potentiellt obehagliga saker. Några viktiga komponenter här är kontroll och desensitisering.
Vi ger inte djuret något val alls i huruvida det vill delta, och vi har ofta alldeles för stora krav redan vid första tandborsningen.  Djuret får ingen tid att vänja sig vid processen och skapa goda associationer innan vi öser på med de dåliga – som att bli fasthållen och få nåt främmande instoppat i munnen. (Jag skulle inte heller vänja mig, snarare tvärt om…!)

IMG_3314

Även i djurparker är det vanligt tat vi lär djur att frivilligt delta i sin egen omvårdnar. Dessa djur kan en inte tvinga, så det bygger helt på att de tycker att det är värt det själva. Här tränar vi en Jaguar i Randers Regnskog till att visa tänderna, så att djurvårdarna kan hålla koll på munhälsan.

Så vad kan vi göra istället?
Genom att lära in tandborsningen i små, små steg som gradvis ökar i svårighet, lyssna på djurets signaler under tiden, och dessutom göra det väldigt attraktivt att välja att delta, kan vi faktiskt göra tandborsningen till något att se fram emot för alla parter!
När jag tränar djur att låta mig peta runt i munnen på dem börjar jag ofta med att både lära dem att gapa frivilligt, och när det är hund och katt: att targeta (nudda) min handflata med över- respektive underkäken. De här två beteendena kan jag sen använda som ”startknappar” – så att djuret kan få ha kvar så mycket kontroll som möjligt. Djuret vet att jag bara kommer att borsta tänderna när det själv ber om det – och att det sen efterföljs av något det vill ha.

 

MAthias

Grisen Mathias visar gärna upp sitt gap för djurvårdarna. 🙂

De första träningspassen har jag öht inte ens tandborsten i närheten. Målet, just nu, är inte att få tänderna borstade så snabbt som möjligt. Det är att få djuret att tycka om situationen, så att tandborsningen kan bli enkel och trevlig senare. Gör vi det är chansen mycket större att djuret lär sig uppskatta tandborsningen i längden, under de många år vi förhoppningsvis får ha det hos oss.
Genom att locka med en godisbit kan jag lära djuret att själv ”dutta” vid min handflata med nosryggen. När jag väl har det beteendet, vilket brukar gå rätt snabbt, gäller det att utöka tiden, så att hunden eller katten kan hålla kvar den positionen en längre tid. (Mer om hur du lär in beteenden med duration hittar du här.)

20170404_194609

Säg aaa! Storpudeln Leslie älskar pilla i munnen-leken och gapar gärna stort på eget bevåg. 🙂

När det sitter börjar jag, först väldigt, väldigt försiktigt, nudda vid djurets läppar med fingrarna samtidigt som det har nosryggen mot min handflata, och förstärker för att djuret låter mig göra det. För varje repetition blir det lite mer pill på läppen – tills jag får lyfta den helt och kan blotta tänderna. Om djuret tar bort nosen så släpper jag. Det enda som händer då är att belöningen uteblir. Händer det mer än en gång är det ett tecken på att du gått för fort fram, och borde backa lite i träningen tills djuret känner sig mer bekvämt.
Först när det sitter börjar jag peta, försiktigt, på djurets tänder, och ökar gradvis tills jag får gnugga/ta på alla djurets tänder med mitt finger. SEN kommer tandborsten in! De första gångerna borstar jag bara pyttelite innan vi avslutar. En mer detaljerad beskrivning kommer i en ny onlinekurs i framtiden… 🙂


Genom att långsamt bygga upp en positiv association till tandborsningsproceduren, lyssna på vad djuret säger med sitt kroppsspråk (och respektera det!) och ge tillbaks lite av kontrollen samtidigt som jag lägger upp träningen i små delmål, kan tandborsningen gå från något superjobbigt till något som både djur och djurägare ser fram emot varje dag.
”Take it slow to get there fast!”

Behöver du hjälp med att lära ditt djur tycka om att borsta tänderna?
Hör gärna av dig för en träningskonsultation!

/Stephanie Edlund, CPBC

About the author

DjurSmart administrator

Leave a Reply